2012-01-09 01:07:13
Utöver de organisatoriska förändringarna gör vi också en fysisk förändring och samlar alla bolag i Alektum Holding-koncernen i Göteborg på ett kontor. Inom koncernen finns även bolag som kan bistå dig som kund med kreditupplysningar och delgivningar. Vi flyttar alltså till nya fräscha lokaler inom samma fastighet men byter besöksadress till Nils Ericsonsgatan 17, 4 tr. Ingången ligger mitt emot Centralstationen. Bolagsförändringarna får till följd att alla bolag kommer att byta telefonnummer. Särskild information kommer att gå ut om nya direktnummer. De nya telefonnumren för respektive bolag är:
Jurist & Inkasso
Göteborg:031-730 7000
Stockholm: 08-563 054 50
Malmö: 040-624 07 80
JI Finance
Göteborg: 031-730 7100
Stockholm: 08-563 054 90
Malmö: 040-624 07 80
Law & Solution
Göteborg: 031-730 7400
Stockholm: 031-563 054 80
Den nya besöksadressen i Göteborg och telefonnumren för alla bolag gäller fr o m måndagen den 9 januari 2012. Det kommer dock att gå bra att nå oss på de gamla telefonnumren under en lång övergångsperiod.
|
2012-01-09 01:00:24
Fr o m den 1 januari 2012 bryter vi ut JI Finance som bildar ett eget bolag - JI Finance Sweden AB. Bolaget tillhandahåller tjänster som fakturaservice och fakturabelåning. Vidare samlar vi alla jurister i vårt juristbolag, Law & Solution Sweden AB. För de jurister som arbetar i Stockholm innebär detta att deras tjänster övergår till Law & Solution.
Som enskilda bolag har Jurist & Inkasso, JI Finance och Law & Solution bäst förutsättningar att hitta effektiva lösningar på de tjänster vi levererar eftersom våra affärsområden bygger på olika logik, system och kunskap och inte minst - olika människor. Vi tror på små, effektiva enheter som strävar efter att bli bäst i sin klass helt enkelt. Samtidigt kan du som kund enkelt köpa tjänster av alla bolag och ha förmånliga priser som helhetskund som tidigare. Vi har effektivt organiserat oss via en gemensam plattform för bolagen i form av VD, ekonomi och IT.
|
2011-11-24 17:31:12
Jurist & Inkasso Seden AB, JI Finance avbryter samarbetet med Nordic Media AB.
Jurist & Inkasso har tidigare avvaktat med inkassoåtgärd för Nordic Media AB för att närmare kontrollera fordringarnas grund.
Anledningen till att Jurist & Inkasso AB säger nu säger upp samarbetet är att Jurist & Inkasso AB efter flera påstötningar om
fordringarnas grund och riktighet inte fått tillräckliga och trovärdiga svar för att kunna fullfölja ärendet. Dvs att för många av de
uppkomna inkassoärendena allt för ofta kan bedömas som tvistiga.
Samtidigt har Nordic Media uppvisat bristfälliga rutiner i hur de givit oss och samtidigt andra inkassobolag uppdrag.
Med ovan grund kan vi därför inte fortsätta att företräda Nordic Media AB och fullfölja god inkassosed.
Göteborg 2011-11-24
Patrik Wadheden
Vd
|
2011-09-29 09:56:44
Det är med glädje vi vill informera om att vi kommer att ta över pågående verksamhet från Adaptus Juristinkasso från 2011-09-29. Vi ser fram emot att arbeta med Adaptus kunder som är baserade runt Skövde med omnejd. Vår förhoppning är att kunna leverera mervärde genom det breda tjänsteutbud vi har och få möjlighet att hjälpa fler kunder med factoring, inkasso och juridiska tjänster. Varmt välkomna till oss!
|
2011-03-21 11:54:57
Bakgrund
Göta hovrätt har den 18 februari 2011 meddelat dom i ett mål som gäller efterhandsdebitering av avtalade hyrestillägg. Bakgrunden var i korthet att en förening under perioden 1 januari 1992 till
31 december 2005 hyrt ut en lokal till Motala kommun. Enligt hyresavtalet skulle tillägg för index och el utgå men på grund av föreningens förbiseende kom sådan debitering aldrig att ske. Föreningen ansökte om stämning och yrkade att kommunen skulle förpliktas betala ca 9,9 miljoner kronor avseende ej debiterade tillägg för index och el under åren 1995-2005. Hyrestilläggen avseende åren 1992-1995 hade inte heller debiterats men omfattades inte av kravet i målet eftersom fordringarna var preskriberade.
Kommunen bestred kravet och anförde bl a att föreningen inte har rätt att debitera tilläggen i efterhand eftersom föreningen förhållit sig passiv under en längre tid, kommunen varit i god tro om att hyresdebiteringen har varit korrekt, att föreningen varit försumlig genom att inte debitera ut tilläggen och att det var föreningens ansvar som hyresvärd att se till att debiteringen är riktig. Kommunen menade också att man i vart fall hade betalat ca 7,7 miljoner kronor för mycket i hyra under den aktuella perioden och att denna betalning skulle avräknas mot utebliven indexdebitering.
Tingsrättens dom
Tingsrätten konstaterade att det framgår av hyresavtalet att ersättning för index och el skall utgå som tillägg till hyran och att det verkade bero på ett rent förbiseende av föreningen att debitering inte skett. Utifrån bevisningen i målet bedömde tingsrätten vidare att kommunen under perioden blivit medvetna om att index inte hade debiterats av föreningen och att kommunen därför inte varit i god tro om att den debiterade hyran var korrekt. Tingsrätten tog också hänsyn till att kommunen är en stor aktör som måste ha haft goda möjligheter att kontrollera om debiteringen varit riktig. Slutligen ansåg tingsrätten inte att kommunen visat att överbetalningen om ca 7,7 miljoner kronor kunde avräknas mot föreningens krav.
Hovrättens dom
Kommunen överklagade till hovrätten som höll med tingsrätten om att kommunen inte kunde anses ha varit i god tro och att kommunen borde haft möjlighet att upptäcka misstaget i debiteringen. Föreningen hade därför rätt att debitera tilläggen i efterhand. Hovrätten ansåg däremot att kommunen hade visat att de 7,4 miljoner kronor som kommunen betalat för mycket var sådana betalningar som skulle avräknas mot de ej debiterade tilläggen. Hovrätten bestämde därför beloppet som kommunen skulle betala till föreningen till ca 2,2 miljoner kronor.
Slutsats
Hovrättens dom kan överklagas senast den 18 mars 2011. Om inte hovrättens dom ändras av Högsta domstolen är rättsläget sådant att hyresvärden har rätt att debitera hyrestillägg i efterhand för upp till tio års tid om det beror på förbiseende att debitering inte har skett tidigare och hyresgästen åtminstone har haft anledning att misstänka att hyresdebiteringen var felaktig. Om hyresgästen har flyttat från lokalen gäller dock en särskild preskriptionstid om två år från avflyttningsdagen.
|
2011-01-14 14:18:14
Hovrätten har nyligen avgjort ett mål som handlar om vilket ansvar en nytillträdd styrelse har för att upprätta en kontrollbalansräkning. Domen är överklagad till högsta domstolen och kan alltså komma att ändras men är ändå intressant eftersom den tydligt visar att tillträdande styrelseledamöter måste uppfylla alla de formella krav som ställs på styrelsens agerande.
Bakgrund
Två personer gick den 29 december 2003 in som styrelseledamöter i ett bolag som bedrev hotellverksamhet. Bolagets ekonomiska situation var mycket ansträngd och aktiekapitalet var förbrukat redan under år 2001. Vid en extra bolagsstämma den 8 januari 2004 beslutades att bolaget skulle drivas vidare. Någon kontrollbalansräkning upprättades inte. Aktiekapitalet återställdes genom en nyemission som registrerades den 31 mars 2004. Under april och maj 2004 köpte bolaget varor på kredit till ett värde av ca 40 000 kronor av en leverantör. Bolaget försattes i konkurs den 5 april 2005.
Reglerna om personligt ansvar för styrelsen
Om det finns skäl för styrelsen i ett aktiebolag att anta att det egna kapitalet i bolaget understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet är styrelseledamöterna skyldiga att genast upprätta en kontrollbalansräkning som skall granskas av revisorn. Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger hälften av registrerat aktiekapital, är styrelsen skyldig att kalla till en första kontrollstämma för att besluta om bolaget skall drivas vidare eller likvideras. Om bolaget drivs vidare skall en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader. Om det egna kapitalet inte är återställt vid den andra kontrollstämman är bolaget skyldigt att gå i likvidation.
Om styrelsen inte fullgör sina skyldigheter blir styrelsen personligt ansvarig för bolagets förpliktelser under den tid som underlåtenheten består. En styrelseledamot kan undgå personligt ansvar genom att visa att han/hon inte varit försumlig eller genom att se till att det egna kapitalet återställs innan dess att kontrollbalansräkningen senast skulle ha varit upprättad.
I det aktuella fallet hade de två styrelseledamöterna tillträtt i december 2003. Bolagets ekonomiska situation var så dålig att skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning hade uppkommit redan 2001, vilket också fanns noterat i bolagets årsredovisningar för år 2001 och 2002. Styrelseledamöterna borde alltså ha insett att en kontrollbalansräkning behövde upprättas. Att kapitalbristen i bolaget hade läkts under våren 2004 innebar enligt hovrätten inte att styrelsen undgick det ansvar som följer av lag. Styrelsen blev därför personligen ansvarig för de förpliktelser som var aktuella i målet och som avsåg inköp till bolaget under perioden april-maj 2004, en period då det egna kapitalet alltså var återställt.
Kontenta
Den som tillträder som styrelseledamot i ett aktiebolag där den ekonomiska situationen är ansträngd måste ta reda på om den tidigare styrelsen har uppfyllt sina skyldigheter att upprätta en kontrollbalansräkning. Om så inte är fallet måste den tillträdda styrelseledamoten genast göra det för att undgå personligt ansvar för bolagets kommande förpliktelser. Att läka bolagets kapitalbrist är inte tillräckligt för att undgå det personliga ansvaret.
|
2011-01-13 13:46:43
Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt har i mål M 3755-10 prövat frågan om förbud mot rökning på balkong gentemot hyresgäst i ett flerfamiljshus.
Ett par boende i ett flerfamiljshus besvärades av tobaksrök från grannar som rökte på sina balkonger. Enligt paret utsattes de ca 20 gånger om dagen för grannarnas rök. Detta innebar att paret inte kunde ha fönster och balkongdörr öppen. Paret gjorde även gällande att de inte heller kunde ha öppet ventilationen. Mot denna bakgrund ville paret att grannarna skulle förbjudas att röka på sina balkonger.
Miljönämnden genomförde med anledning av parets begäran en inspektion av lägenheten. Vid inspektionen fann inte nämnden att grannarnas rök trängde in i lägenheten då fönster och dörrar var stängda. Nämnden konstaterade i sitt beslut att boende i flerfamiljshus får tåla att tobaksrök tränger in i lägenheten om fönster och dörrar är öppna. Nämnden lämnade därför parets klagomål utan åtgärd.
Paret överklagade till länsstyrelsen som fann att det saknades stöd i praxis för att kräva åtgärder för att begränsa grannars rökning.
Paret överklagade ärendet till miljödomstolen. Miljödomstolen fann vid sin prövning att vissa störningar i flerfamiljshus får tålas och att det endast är särskilt allvarliga störningar som påverkar brukandet av lägenheten som kan resultera i ett förbud mot att utföra den störande handlingen.
Eftersom paret endast påverkades av tobaksröken när de vistades på balkongen eller hade fönster och balkongdörr öppen ansåg inte miljödomstolen att det rörde sig om en sådan allvarlig störning att rökande på angränsande balkonger skulle förbjudas eller begränsas.
Kontenta: Av domen framgår att rökning på angränsande balkonger är något som boende i flerfamiljshus normalt får tåla. Följaktligen föreligger inte rätt för hyresgäst till nedsättning av hyran på grund av att grannar i normal utsträckning röker på sina balkonger.
|
2010-12-01 18:42:40
Göteborgs tingsrätt avgjorde nyligen i mål FT 7181-10 om hyresgäst var betalningsskyldig för de kostnader som varit förknippade med utryckning av vaktbolag. I det aktuella fallet hade en granne ringt störningsjouren angående störning i form av hög musik. Hyresvärden fakturerade sedan hyresgästen för de kostnader som uppkommit i samband med störningsjourens utryckning. Hyresgästen bestred betalningsansvar för fakturan.
Tingsrätten ansåg inte att hyresvärden hade någon rätt till betalning av störningsjourens kostnader eftersom det inte fanns någon bestämmelse i hyresavtalet om att kostnader för tillkallande av störningsjour skall betalas av hyresgästen. Att hyresgästen tidigare betalat störningsjourskostnader och att hyresvärden informerat om att denne skulle ta ut avgifter vid störning ansågs inte göra att ett avtal uppkommit mellan parterna. En ändring av hyresavtalet måste avtalas mellan parterna för att vara giltig, vilket framgår av JB 12:54.
Tingsrätten framhöll även att det trots att det inte uttryckligen står i hyresavtalet finns förpliktelser som hyresgästen har gentemot hyresvärden, exempelvis bevara ordning och gott skick i fastigheten. Dessa förpliktelser ger inte hyresvärden någon rätt att påföra hyresgästen en avgift för det fall han bryter mot dessa.
Kontenta
Om hyresvärden vill ha möjlighet att påföra hyresgästen en avgift om störningsjour tillkallas måste en klausul angående detta införas i hyreskontraktet innan hyresförhållandet inletts. För undvika att klausulen jämkas av tingsrätten vid en eventuell tvist är det viktigt att den får en skälig utformning. Förmodligen krävs det exempelvis att det förelegat en reell störning och att detta kan visas för att betalningsskyldighet skall kunna förekomma. Ni är välkomna att kontakta oss för rådgivning angående utformandet av sådan klausul.
|
2010-11-26 08:52:15
Skärpt kreditupplysningslag
Lagändringens innehåll
Den 1 januari 2011 träder skärpningar av kreditupplysningslagen (KuL) i kraft. Lagändringarna innebär att kreditupplysning avseende privatpersoner endast får ske om den som begär upplysningen har legitima skäl. Den som har ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen anses ha legitima skäl. Vad som avses med ?behov? har inte preciserats närmare men datainspektionen anger att företag som är på väg att ingå kreditavtal eller hyresvärdar som skall teckna avtal med ny hyresgäst kan ha ett sådant behov. Den omfrågade skall även få en så kallad omfrågekopia.
Praktiska förändringar
Lagändringarna får följder för alla näringsidkare som använder sig av kreditupplysningen i sin verksamhet. Dels begränsas möjligheten att genomföra en kreditupplysning och dels krävs det att föremålet för upplysningen alltid underrättas. Vanligen företas kreditupplysningar i samband med beslut om kredit och är således legitim. Den nuvarande möjligheten att begära kreditupplysning utan speciella skäl kan dock ha inneburit rutiner som efter årsskiftet inte längre är legitima, exempelvis kontroll av närstående till hyresrättsintressent vid planerad hyresrättsupplåtelse. För dessa fall bör näringsidkaren fråga sig om denne verkligen behöver den aktuella upplysningen för att fullgöra sin uppgift och vilka alternativ denne istället kan använda sig av. Att en kopia på den gjorda kreditupplysningen skall skickas till den omfrågade innebär att kostnader för administration och porto tillkommer. Det kan även vara känsligt för näringsidkare att avslöja att den aktuella förfrågningen har gjorts.
Kontenta
Näringsidkare som rutinmässigt nyttjar kreditupplysningstjänster bör se över sitt behov av dessa tjänster och utvärdera om lagändringen påverkar detta behov.
|
2010-06-23 15:21:20
Ja till starkare integritetsskydd vid kreditupplysning på nätet
Riksdagen sa igår ja till regeringens förslag om ändring av kreditupplysningslagen. Lagändringen ger ett utökat integritetsskydd för enskilda vid kreditupplysningar på nätet.
Regeringen har lagt fram ett förslag om ändring av kreditupplysningslagen som ger ett bättre skydd för enskilda vid kreditupplysningar på Internet. För kreditupplysningar på Internet gäller idag inte samma bestämmelser som för traditionell kreditupplysning. Vem som helst kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson via Internet utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut.
De lagändringar som riksdagen nu har sagt ja till innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen har lämnats och få eventuella fel rättade. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om att en kreditupplysning har tagits gallras inom ett år.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Källa: www.datainspektionen.se
|
2010-03-31 08:58:04
HYRESRÄTT FÖRVERKAD EFTER VANVÅRD
Svea hovrätt, som är högsta instans i frågor som prövas av hyresnämnden, har i mål ÖH 2623-09 åter prövat frågan om beviskravet vid förverkande på grund av vanvård av bostadslägenhet.
Hyresvärden hänvisade i målet till 12 kap. 46 § 1 st. punkt 1-2 som grund för sin uppsägning och angav att hyresgästen genom att vanvårda lägenheten hade förverkat sin hyresrätt eller åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen inte bör förlängas.
Hyresvärden anförde i hyresnämnden i huvudsak följande. Hyresgästens lägenhet var så belamrad av föremål att det inte gick att röra sig i den och den var en sanitär olägenhet som även innebar risker för andra boende i fastigheten. Hyresgästen hade anmodats att vidta rättelse vid ett flertal tillfällen av hyresvärden. Hyresvärden kunde dock efter egen kontroll se att rättelse inte hade vidtagits. Hyresgästen å sin sida medgav att lägenheten var belamrad med föremål och angav att detta berodde på att hon på grund av sjukdom inte orkat ta itu med situationen.
Som bevisning för sina påståenden åberopade hyresvärden fotografier från lägenheten samt hörde en anställd vid störningsjouren som vid flera tillfällen under en period om 6 månader besökt lägenheten. Den anställde vittnade om att vanvården av lägenheten inte minskat under perioden.
Hyresnämnden konstaterade i sitt beslut att lägenheten var vanvårdad och att hyresgästen, trots tillsägelse, inte vidtagit rättelse. Nämnden kom därför fram till att hyresrätten var förverkad. Hyresgästen överklagade beslutet till hovrätten. Hovrätten instämde i sitt beslut i hyresnämndens bedömning och fastställde nämndens beslut.
Nämnden har i målet alltså funnit det styrkt att hyresgästen vanvårdat lägenheten samt att hyresgästen inte vidtagit rättelse utifrån den bevisning som hyresvärden har åberopat, dvs. fotografier och vittnesmål från störningsjouren. Det bör anmärkas att vittnet som hördes uppgav att rättelse inte vidtagits under en period om 6 månader. Även om nämnden inte anger att tidsperioden varit avgörande för bedömningen så framgår av lagtexten att det som ligger hyresgästen till last inte får vara ringa om förverkande skall bli aktuellt. Hyresvärden hade i det aktuella fallet anmodat hyresgästen att vidta rättelse vid ett flertal tillfällen under sexmånadersperioden. Det är därför inte självklart att nämndens och hovrättens slutsats skulle vara densamma om hyresgästens vanvård endast pågått under en kortare period.
Att hyresvärden har bevisbördan för såväl vanvården av lägenheten som för att hyresgästen inte har vidtagit rättelse är i överensstämmelse med tidigare praxis (t ex Svea hovrätts beslut i mål ÖH 2497-08).
KONTENTA: Det är hyresvärden som i mål av detta slag måste visa att hyresgästen vanvårdar lägenheten och att denne trots anmaning om att rätta sig inte gör det. Det är därför viktigt för hyresvärden att säkerställa att man har tillräcklig bevisning inför rättsliga åtgärder i liknande situationer. Att noggrant fotografera den aktuella lägenheten samt att löpande föra noteringar om vilka åtgärder som vidtagits av hyresvärden är mot bakgrund av rättsfallet mycket viktigt. Det är även viktigt att säkerställa bevisning om att rättelse inte vidtagits av hyresgästen. Detta kan t.ex. göras genom vittnesmål från någon anställd hos hyresvärden eller genom att nya fotografier tas då rättelse enligt anmaningen skulle ha skett.
|
2010-01-26 14:58:11
Jurist & Inkasso AB och Svensk Bostadsinkasso AB går ihop
Bäste kund
Som du säkert känner till fick Svensk Bostadsinkasso AB (556466-7250), med bifirma Svensk Bostadsjuridik, nya ägare våren 2009, Jurist & Inkasso AB (556407-2790). Tillsammans tog vi ett strategiskt kliv för att bli den ledande aktören inom inkasso- och juristtjänster avseende hyror (bostäder/lokaler) och årsavgifter.
För att möjliggöra visionen om att vara en utav de marknadsledande aktörerna inom fastighetssegmentet tar bolagen nu steget längre och slår samman företagen, dvs fusionerar dem. Verksamheterna skall drivas vidare under namnet Jurist & Inkasso AB.
För dig som är kund till Svensk Bostadsinkasso AB och Svensk Bostadsjuridik möts du upp av samma kontaktpersoner som idag med bibehållen kvalité. Båda bolagen bedriver sina verksamheter i produktionssystemet Nova och kommer att fortsätta med det.
Verksamheten kommer fortsätta att bedrivas i befintliga lokaler såsom Jurist & Inkasso ABs Stockholms kontor.
Utveckling möjliggörs nu på ytterligare en nivå. Verksamheten skall växa vidare inom Jurist & Inkasso AB. Tillsammans kan vi utveckla befintliga verksamhetsområdet ?fastigheter? men också få en möjlighet att utveckla kontoret i Stockholm inom segmenten företag och finansiering. Jurist & Inkasso AB finns även i Göteborg och Malmö och har ett mycket gott anseende och en hög kompetens i frågor rörande bl a hyresrätter (bostäder/lokaler). Bolaget har kunder såsom NewSec, Balder ? Din Bostad för att nämna några ledande aktörer. Det finns även ett affärsjuristbolag , delgivningsbolag och ett upplysningsbolag inom vår koncern.
Jurist & Inkasso AB hanterar från januari 2010ekonomifunktionen såsom fakturor och klientmedelsredovisningar. Du som kund får från oss samma information, men med viss förändring av layout.
En fusionsplan kommer att inges till Bolagsverket. Revisorer i båda bolagen har granskat fusionen och funnit att fusionen inte medför någon fara för att borgenärerna inte ska få sina fordringar betalda. Du informeras härmed i enlighet med bestämmelserna i 14 kap 16 § Aktiebolagslagen om din rätt att motsätta dig att fusionen verkställs. Sådan anmälan skall skriftligen göras till Bolagsverket inom 14 dgr. I och med fusionsplanens verkställande övertar Jurist & Inkasso AB, Svensk Bostadsinkasso ABs samtliga åtaganden.
Om du har frågor kring denna information eller vill veta mer kontakta gärna
Patrik Wadheden , Vd Jurist & Inkasso AB på 031-346 06 04 eller
Ingmar Nylander, Vd på 08-692 23 63 eller
Tove Lindau, kontorschef 08-692 23 64
Vi ser fram emot att fortsätta att växa och utvecklas med Er som kund och har Ni vägarna förbi så kom gärna upp och hälsa på oss. Vi är intresserade av vad Ni tycker och hur vi kan utvecklas tillsammans.
Väl mött !
Stockholm den 21 januari 2010
Svensk Bostadsinkasso AB
Med vänlig hälsning
Ingmar Nylander
VD
|
2010-01-26 11:38:37
En lokalhyresgäst vill ibland, av olika anledningar, hyra ut sin lokal i andra hand. En sådan andrahandsuthyrning förutsätter antingen hyresvärdens samtycke eller Hyresnämndens godkännande. En viktig fråga som kan uppstå vid sådan andrahandsuthyrning är hur momsen på hyran skall hanteras. För att hyresvärden skall få ta ut moms på hyran gentemot förstahandshyresgästen, krävs att förstahandshyresgästen är frivilligt skattskyldig för sin andrahandsuthyrning.
Om förstahandshyresgästen inte skulle vara registrerad som frivilligt skattskyldig för sin andrahandsuthyrning innebär det att hyresvärden inte längre får lägga moms på hyran för lokalen när lokalen hyrs ut i andra hand. En annan viktig konsekvens är att hyresvärden ? om denne har utfört ny-, till- eller ombyggnadsarbeten under de senaste 10 åren för vilka man yrkat momsavdrag ? kan bli tvungen att återföra hela eller delar av detta belopp till beskattning. Notera att beslut om frivillig skattskyldighet för andrahandsuthyrning upphör automatiskt att gälla om exempelvis andrahandshyresgästen slutar att bedriva momspliktig verksamhet.
I exempelvis Fastighetsägarnas avtalsmall regleras uttryckligen att om hyresgästen självständigt hyr ut lokalen i andra hand och detta medför att hyresvärden blir återbetalningsskyldig för moms, skall hyresgästen ersätta hyresvärden för dessa kostnader.
Man skall dock komma ihåg att även om hyresvärden har ett avtalsrättsligt anspråk på ersättning gentemot hyresgästen, är det inte säkert att hyresvärden verkligen kan få ut ersättningen. Hyresgästen kan gå i konkurs utan att ha betalat ersättningen och hyresvärdens fordran blir då en s k oprioriterad fordran i konkursen, vilket innebär att hyresvärden sannolikt inte får någon utdelning.
Beroende på hur hyresvärdens eventuella säkerheter (t ex borgen eller bankgaranti) är utformade, kan det finnas möjlighet för hyresvärden att få ut ersättningen den vägen. Då krävs dock att säkerheten är utformad så att den täcker hyresgästens samtliga skyldigheter som följer av hyresavtalet och inte bara hyrans betalning.
Kontenta
Hyresvärden bör se till att avtalen med hyresgästerna reglerar frågan om hyresgästens skyldighet att ersätta hyresvärden för uppkommande kostnader för det fall att hyresgästen olovligen hyr ut lokalen i andra hand.
Även om en sådan klausul finns i avtalet är det viktigt för hyresvärden att försöka hålla koll på eventuella andrahandsuthyrningar för att försäkra sig om att förstahandshyresgästen i sådana uthyrningar är frivilligt skattskyldig för sin andrahandsuthyrning. Lämnas tillstånd till andrahandsuthyrningar bör detta tillstånd vara villkorat av att andrahandshyresgästen bedriver momspliktig verksamhet.
|
2010-01-26 11:34:38
Det är naturligt att det flera gånger under ett företags livstid sker generations- och ägarskiften. Genomförandet av ett sådant skifte är en stor och krävande procedur som kräver noggrann planering och god framförhållning. Det handlar ofta om stora summor pengar och ibland ovärderlig kunskap som skall förvaltas vidare av en kommande generation.
Ett planerat skifte under företagarens livstid är att föredra och det finns då ett antal olika metoder att tillämpa såsom (i) gåva, (ii) andelsbyte, (iii) intern aktieöverlåtelse, (iv) underprisförsäljning och (v) testamente.
Ett genomgående problemen vid ett generationsskifte är att stora värden ofta är knutna till företaget. Det är inte ovanligt att den äldre generationen inte har någon egen privat förmögenhet utan istället valt att låta alla vinster ackumuleras i bolaget som därmed är den stora ? och ibland alltså även enda - ekonomiska tillgången man har. Att då överlåta denna tillgång till sina barn utan vederlag kan visa sig vara privatekonomiskt omöjligt och inte heller alltid önskvärt. Å andra sidan är det få fåmansbolagssägare som vid ett generationsskifte önskar erhålla det fulla marknadsvärdet för sina aktier i bolaget. Ett generationsskifte innebär ju per sin definition en överföring till den yngre generationen, och med det följer även viss värdeövergång.
De ovan beskrivna tillvägagångssätten att genomföra ett generationsskifte har olika för och nackdelar. Så är t.ex. gåva det alternativ som helt fråntar den äldre generationen möjlighet till kompensation för sina aktier (undantaget blandat fång, vilket inte redovisas i detta nyhetsbrev). Vid gåva till ett av flera barn måste man också beakta att de barn som inte erhåller någon gåva skall kompenseras. Fördel med gåva är att den är skattefri för både givare och mottagare. Underprisförsäljning ger en möjlighet att få kompensation till en överenskommen köpeskilling, som alltså inte behöver vara marknadsmässig. Notera dock att underprisöverlåtelser är omgärdat av villkor vilka noga behöver analyseras innan en sådan transaktion sker. Även vid interna aktieöverlåtelser erhåller den äldre generationen kompensation för sina aktier.
Att hålla i minnet och noga överväga är dessutom de skattekonsekvenser ett generationsskifte ger upphov till. Eftersom skattelagstiftningen är ständigt föränderlig krävs att man är vaksam över nya rättstillämpningar inom området.
Oavsett hur man planerar sitt generationsskifte och när i tiden man tänker genomföra det, så är det viktigt för alla fåmansbolagsägare att fundera på sitt testamente. Avsaknad av testamente innebär att den avlidnes make/maka ärver samtliga den avlidnes tillgångar framför de gemensamma barnen (som alltså får vänta på arvet till dess båda makarna är avlidna). Finns det särkullebarn har dessa alltid rätt att få ut sin laglott. Därmed kan alltså ett arv utan testamente få långtgående ej önskvärda konsekvenser för företaget.
Kontenta:
Att planera för sin egen avgång ur ett familjeägt företag kräver en mängd ställningstagande. Vem är mest lämpad att ta över? Skall det erläggas någon köpeskilling vid övergången? Är jag som företagsledare beredd att helt släppa taget eller vill jag ? och bör jag ? vara kvar i verksamheten under en övergångsperiod? etc.
Frågorna är många och svaren inte alltid enkla. Tänk på att åtminstone upprätta ett testamente där företagets fortlevnad inom familjen säkras. När man sedan som ägare till ett familjeföretag väl börjat fundera på frågorna kring ett generationsskifte så låt proceduren ta tid och ta hjälp av rådgivare.
Var också ärlig mot dig själv när det gäller generationsskifte. Det är lätt att förivra sig när lagstiftningen medger t.ex. skattefria lösningar. Men att rusa iväg och göra något ogenomtänkt är inte alltid den på sikt bästa lösningen, även om den kanske är den för stunden billigaste. Detta är ju trots allt ett beslut som en hel familj skall leva med i flera generationer!
|
2009-10-05 14:32:49
En situation som ibland uppkommer är att två eller flera hyresgäster är intresserade av att hyra en lokalyta som till hel eller viss del är gemensam för hyresgästerna. Normalt sett handlar det om hyresgäster som bedriver någon form av gemensam verksamhet och därför har nytta av att kunna dela sin lokalyta med annan/andra hyresgäst/er.
Ur hyresvärdens perspektiv är det i ett sådant fall viktigt att kunna få tillgång till hela lokalytan även om bara en av hyresgästerna väljer att säga upp sitt avtal, eftersom det kan vara svårt att hitta en annan hyresgäst som är intresserad av att dela sin lokalyta med de hyresgäster som redan finns i lokalen.
En lösning på problemet är att uppsägningstiden görs rörlig för hyresvärden, t ex att uppsägningstiden för hyresgästen bestäms till 12 månader medan hyresvärden får rätt att säga upp avtalet med 9 månaders uppsägningstid. På så sätt får hyresvärden tre månader på sig att säga upp kvarvarande hyresgäst(er) efter det att en av hyresgästerna har sagt upp sitt avtal.
Ur hyresvärdens synvinkel är det fördelaktigt om det, med respektive hyresgäst, också
upprättas en separat handling i vilken hyresgästen avstår från sitt indirekta
besittningsskydd för det fall att någon av övriga hyresgäster i den gemensamma lokalen säger
upp sitt avtal eller det av någon annan anledning skall upphöra att gälla. Hyresavtalen
bör då också villkoras av att hyresnämnden godkänner respektive avståendehandling. Hyresnämndens
godkännande är ett krav för att denna typ av avstående från besittningsskydd ska vara
giltigt, om inte hyresförhållandet har varat längre än 9 månader när avståendet görs.
Med korrekt utformade avtal och godkända avståendehandlingar får hyresvärden på snabbast
möjliga sätt tillgång till hela den aktuella lokalytan och kan hyra ut hela ytan till ny(a)
hyresgäst(er). Hyresvärden blir heller inte skadeståndsskyldig mot de hyresgäster som sägs
upp på grund av att en av hyresgästerna har sagt upp sitt avtal eller att avtalet av annan anledning skall
upphöra att gälla.
|
2009-10-05 14:29:03
Som företagare inträffar inte sällan att tvist uppstår med kund, leverantör eller annan affärspartner. Det kan då vara viktigt att veta vilka eventuella kostnader man som part i en tvist har rätt att yrka ersättning för då man hamnar i domstol. Därutöver är det viktigt att veta vilket skydd ens rättsskyddsförsäkring erbjuder, om man nu har en sådan, för att kunna göra ett väl avvägt beslut om en tvist är värd att driva.
De flesta företagare som har en kombinerad företagsförsäkring av något slag har oftast rättsskydd. Hos en del försäkringsbolag kan du skräddarsy din företagsförsäkring efter den bransch du jobbar inom. Därför kan det vara en god idé att titta efter i försäkringsvillkoren om rättsskydd ingår i din företagsförsäkring eller om det är något som du måste lägga till.
Försäkringsvillkoren rörande rättsskyddsförsäkring är till vissa delar ganska likartade. Som huvudregel föreskrivs oftast i villkoren att försäkringen gäller för tvist som uppstår under den tid som försäkringen är i kraft. Dessutom skall försäkringstagaren ha haft en sammanhängande försäkringsperiod om två år. Det vill säga att försäkringstagaren skall ha varit försäkrad för samma risk och inte endast haft samma försäkringsbolag i två år. Som regel har rättsskyddsförsäkringen en självrisk på en fast kostnad om 20 % av basbeloppet (ca 8 500 kronor) samt en rörlig kostnad om 20 % av det belopp som överstiger den fasta självrisken. Ersättningen är också begränsad, ofta till 5 prisbasbelopp (ca 200 000 kronor) som högsta ersättning för en tvist.
Det är viktigt att notera att en rättsskyddsförsäkring inte endast gäller om försäkringstagaren hamnar i domstol. Tvist föreligger så fort ett krav bestrids och ersättning utgår även om parterna exempelvis löser tvisten i en förlikning.
Det är också viktigt att notera är vilka undantag försäkringen har. Ett vanligt undantag är t. ex. att ersättning inte utgår då tvistebeloppets storlek understiger ett halvt basbelopp (21 400 kronor).
Kontenta: En bra utformad rättsskyddsförsäkring kan ha stor betydelse för dina framtida möjligheter att genom juridiskt biträde lösa uppkomna tvister. Kontrollera därför att ditt bolag har ett fullgott försäkringsskydd i den delen.
|
2009-09-03 10:57:43
Nytt marknadsledande inkassobolag för bostäder och lokaler!
Jurist & Inkasso AB har förvärvat Svensk Bostadsinkasso AB med dess bifirma Svensk Bostadsjuridik och tar ett strategiskt kliv för att bli den ledande aktören inom inkasso- och juristtjänster avseende hyror (bostäder/lokaler) och årsavgifter. Jurist & Inkasso AB arbetar även med inkasso mellan företag (B2B), finansiering och juridik via varumärkena JI Finance och Law & Solution AB. Bolagen ingår i Alektum Inkasso koncernen som finns i 13 länder. Tillsammans erbjuder vi tjänster inom finansiering, inkasso och juridik.
"Förvärvet av Bostadsinkasso/Bostadsjuridik gör att vi blir den ledande aktören av inkasso-och juristtjänster för fastighetsägare, förvaltningsbolag och bostadsrättsföreningar. Det ger oss också möjligheten att utveckla kontoret i Stockholm inom segmenten B2B och finansiering. Vi finns nu representerade i Malmö, Göteborg och Stockholm. Bostadsinkasso har ett mycket gott rykte och har en särkompetens i frågor rörande bostadsrätter som vi tillsammans kan vidareutveckla."
Patrik Wadheden
Vd, Jurist & Inkasso AB
"Syftet är att vi säkerställer en fortsatt långsiktig positiv utveckling för bolaget, som är nödvändigt för att kunna leverera en bra tjänst till våra kunder, bostadsrättsföreningarna. Därför valde vi Jurist & Inkasso AB som köpare till bolaget."
Lars Hörnesten
Affärsområdeschef, HSB Ekonomi Stockholm
För mera information kan ni kontakta Patrik Wadheden på 031-348 06 04 eller patrik.wadheden@juristinkasso.se
|
2009-05-26 16:38:42
Återvinning av betalning som avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning
Av 4 kap. 10 § konkurslagen framgår att betalning av en skuld som skett senare än tre månader före fristdagen går åter bland annat om den skett genom belopp som ?avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning.? Bestämmelsen inriktar sig alltså på betalningar strax före konkursen som typiskt sett är extraordinära och som kan antas ha skett när en konkurs varit nära förestående.
Högsta domstolen, HD, har prövat frågan om vad som skall anses utgöra betalning med "belopp som avsevärt har försämrat gäldenärens ekonomiska ställning", ur ett särskilt perspektiv.
I målet prövades om det är möjligt att ta hänsyn till hur gäldenären handlat och av vilka anledningar utbetalningar strax före konkursen gjorts. I målet hade gäldenären vid två tillfällen, dels 14 dagar före, dels på konkursdagen, gjort utbetalningar genom vilka denne närmast tömt verksamheten på likvida medel och genom detta tillsett att utvalda borgenärer fick betalt. Varje separat betalning utgjorde endast en mindre belopp i förhållande till gäldenärens tillgångar och omsättning, men sammantaget kunde det konstateras att det rörde det sig om ett "avsevärt" belopp.
HD konstaterade först att varje betalning till respektive borgenär skall ses för sig ur återvinningssynpunkt, d v s beloppen till de olika borgenärerna ska inte läggas ihop. HD konstaterar dock samtidigt att flera betalningar till samma borgenär kan läggas samman och beaktas.
När det gäller frågan om avsikten uttalade HD anser att den omständigheten att gäldenären valt att betala vissa borgenärer framför andra precis innan konkursen inte skall tillmätas betydelse, då bedömningen av om betalningarna är återvinningsbara skall göras utifrån rekvisiten i bestämmelsen och utifrån varje borgenär för sig.
___________________________________
KONTENTA: Vid bedömning av huruvida en gäldenärs transaktioner i anslutning till en konkurs är återvinningsbara skall man, med hänvisning till rättsfallet, ha i åtanke att bedömningen av om betalning har skett med "belopp som avsevärt har försämrat gäldenärens ekonomiska ställning" sker för varje borgenär för sig.
|
2009-05-26 16:31:13
Överlåtelseklausul innebar att uppsägning var riktad till fel person
I ett beslut från Svea hovrätt den 16 april 2009 har domstolen ansett att en i kontraktet intagen överlåtelseklausul (medgivande om överlåtelse av hyreskontrakt på förhand från hyresvärden) inneburit att hyresvärden fått en skyldighet att utreda om överlåtelse skett, när uppsägning av avtalet blev aktuellt. Hyresvärden har alltså inte ansetts kunna rikta en uppsägning mot den ursprungliga hyresgästen med befriande verkan, då kontraktet hade överlåtits till en ny hyresgäst.
Kontraktet innehöll följande klausul:
?Hyresgästen äger rätt att hyra ut lägenheten i andrahand. Hyresgästen har även rätt att överlåta lägenheten till en ny hyresgäst?.
Kontraktet överläts den 1 september 2007 till en person som under ett par års tid hade hyrt lägenheten i andra hand. Hyresvärden informerades inte om överlåtelsen. Hyresvärden sade sedermera upp kontraktet den 26 oktober 2007. Uppsägningen riktades då till den ursprungliga hyresgästen eftersom hyresvärden inte kände till att överlåtelsen hade skett.
I målet hävdade hyresvärden dels att den aktuella klausulen inte innebar någon rätt för hyresgästen att fritt överlåta kontraktet, och dels att överlåtelsen var ogiltig eftersom hyresvärden inte hade informerats. Hyresvärden ansåg därför att uppsägningen som gjorts till den ursprunglige hyresgästen var giltig.
Hovrätten konstaterade att när den aktuella klausulen skrevs, var hyresvärden medveten om vem en eventuell överlåtelse troligtvis skulle ske till. Hyresvärden ansågs ha samtyckt till överlåtelsen genom att ta in klausulen i kontraktet, särskilt eftersom överlåtelsen gjordes till den person som varit aktuell i diskussionerna. Något ytterligare godkännande från hyresvärdens sida krävdes alltså inte.
Hovrätten ansåg vidare att överlåtelsen gällde mot hyresvärden oavsett om hyresvärden fått kännedom om överlåtelsen eller inte. Detta oaktat att hyresavierna tillställts den ursprungliga hyresgästen även efter överlåtelsen. Inbetalning av hyran gjordes via den verksamhet där den nye hyresgästen är anställd och den tidigare hyresgästen är föreståndare.
___________________________________
KONTENTA: När Du som hyresvärd tar in klausuler som går utöver standardskrivningarna bör Du på förhand noga fundera över vilka konsekvenser detta kan få vid framtida scenarion.
|
2009-03-11 16:13:40
KONTENTA: Domen innebär att en lokal kan anses ställd till hyresvärdens förfogande trots att det finns egendom kvar i lokalen, att lokalen hyrs ut i andrahand samt det förvaras miljöfarligt avfall i lokalen. Det synes dock viktigt att konkursboet inom månadsfristen på något sätt meddelar hyresvärden att det inte har anspråk på att få förfoga över lokalen efter månadsfristen.
_______________________
Den 16 februari 2009, fyra år efter lagrummets tillkomst, har Högsta Domstolen slutligen avgjort vilka skyldigheter ett konkursbo har när det gäller att ?ställa en lokal till förfogande? enligt JB 12 kap 31 § femte stycket. Av nämnda paragraf framgår att om en hyresvärd uppmanar ett konkursbo att ställa en lokal till hyresvärdens förfogande och konkursboet inte inom en månad gör detta, ansvarar konkursboet för hyran från konkursbeslutet till dess lokalen ställs till hyresvärdens förfogande. Domen är mycket teoretisk och bygger på att ett konkursbo inte kan åläggas skyldigheter (t e x att tömma en lokal, göra sig av med en andrahandshyresgäst) som får anses uppkomna före konkursbeslutet om inte dessa skyldigheter har ett sakrättsligt skydd, d v s binder tredje man (här konkursboet). Eftersom hyresvärdens rätt att t e x kräva att en hyresgäst iordningsställer och tömmer en lokal vid hyresavtalets slut inte har ett sakrättsligt skydd ansåg HD att JB 12 kap 31 § femte stycket inte heller kan anses innefatta en sådan skyldighet för konkursboet.
I det aktuella målet var situationen följande vid månadsfristen utgång.
1. Det fanns kvar egendom som tillhörde konkursgäldenären i lokalen. Lokalen var också
2. delvis uthyrd till en andrahandshyresgäst som fortfarande använde lokalen. Det fanns dessutom
3. miljöfarligt avfall i lokalen som konkursboet visserligen hade tagit bort, men inte förrän efter månadsfristens utgång.
1. Högsta domstolen konstaterade, som framgår ovan, att en hyresgästs skyldighet att lämna över lokalen tom och städad inte binder konkursboet då denna hyresvärdens rättighet inte anses ha s k sakrättsligt skydd. Att det fanns egendom kvar i lokalen hindrar alltså inte att lokalen anses ställd till förfogande.
2. När det gällde andrahandshyresgästen som fanns kvar i lokalen så anförde HD att ett konkursbo inte har skyldighet att träda in i det hyresavtal som finns mellan konkursgäldenären och eventuella andrahandshyresgäster. Eftersom det bara är om konkursboet träder in i avtalet som konkursboet kan säga upp andrahandshyresgästen, så ansåg Högsta domstolen att lokalen kan vara ställd till förfogande trots att andrahandshyresgästen fanns kvar i lokalen.
3. Slutligen konstaterade HD att även om konkursboet bär det miljörättsliga ansvaret för efterbehandling av eventuella föroreningar, trots att konkursboet inte fortsatt verksamheten, så skall detta inte påverka bedömningen av JB 12:31. Lokalen ansågs därför ställd till förfogande trots att saneringsarbetet utfördes efter månadsfristen.
___________________________________
|
2009-03-11 16:10:38
Från och med den 1 januari 2009 gäller lag (2008: 990) om företagshypotek. Lagändringen innebär i allt väsentligt en återgång till de regler om företagshypotek som gällde före år 2004. Säkerhetsrätten företagshypotek ersätter alltså företagsinteckningen som infördes 2004.
Anledningen till reformeringen av regelverket är att man vill stärka möjligheten att använda lös egendom inom näringsverksamhet som säkerhet för krediter.
Med företagshypotek avses en säkerhetsrätt som näringsidkare vill upplåta i sin näringsverksamhet. Näringsidkaren har rätt att få inskrivning av ett visst belopp i verksamheten (företagsinteckning). Bevis om inteckningen kallas företagsinteckningsbrev. Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar företagsinteckningsbrevet som säkerhet för en fordran.
Ett företagshypotek omfattar näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten. Företagshypoteket skall inte omfatta kassa- eller bankmedel, finansiella instrument avsedda för allmän omsättning, egendom som kan intecknas på annat sätt (till exempel skepp och luftfartyg) eller egendom som varken kan utmätas eller ingå i en konkurs.
Företagshypoteket ger till 100% en särskild förmånsrätt vid konkurs och utmätning. Detta innebär att en borgenär med företagshypotek får utdelning innan borgenärer med allmän förmånsrätt. Lagändringen innebär alltså att säkerhetsrätten för borgenärer som har säkerhet i näringsidkares lösa egendom förstärks. Innan lagändringen var företagsinteckning endast en allmän förmånsrätt och omfattade endast 55% av egendomsunderlaget.
Företagsinteckningar som upplåtits som säkerhet före ikraftträdandet gäller enligt de reglerna i lag (2003:528) om företagsinteckning fram till den 1 januari 2010, då de omvandlas till företagshypotek.
KONTENTA: Genom återgången till företagshypotek med särskild förmånsrätt ökar borgenärers möjlighet att skaffa sig god säkerhet för fordringar i näringsidkares lösa egendom inför eventuella obeståndssituationer.
|
2008-04-15 23:12:34
Högsta domstolen har fastslagit en princip om att en beställare i ett entreprenadavtal inte kan kräva en underentreprenör på ansvar utan har att hålla sig till sin avtalspart.
I entreprenadförhållanden inträffar inte sällan att det mellan parterna står klart att en viss skada orsakats av en underentreprenör som inte ingått något avtal med beställaren utan just agerat som en underleverantör till beställarens avtalspart, t e x en generalentreprenör. Den fråga som då ofta uppkommer är om inte beställaren ska kunna rikta en talan direkt mot underentreprenören som ju i sista hand kommer få stå ansvaret.
Skälen som har anförts för är bl a processekonomiska, d v s man har ansett det onödigt att beställaren första ska stämma huvudentreprenören varefter han i sin tur får stämma den ansvarige underentreprenören. Man har också pekat på den utsatta situationen som beställaren kan hamna i om huvudentreprenören har försatts i konkurs och beställaren således inte kan utkräva ansvar av denne.
Skälen som har anförts emot är i första hand att det blir ordning och reda om var och en enbart kan rikta sig mot sin part. Vidare har man pekat på möjligheten för beställaren att vid t e x en obeståndssituation förvärva konkursboets fordran mot underleverantören.
Högsta domstolen har vägt argumenten mot varandra och fastslagit att direktkrav utan stöd i avtal inte kan framställas mot underentreprenör när man har hänvisat till ett entreprenadavtal med ansvarsbegräsningar. Högsta domstolen anför emellertid att om underentreprenören A. åsidosatt en särskild säkerhetsförpliktelse riktad mot beställaren eller om han B. handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt, skulle utgången kunna bli en annan.
Kontentan för i första hand beställarsidan är att det kan vara avgörande att ordentligt kontrollera sin direkta avtalspart innan avtal ingås eftersom man enbart har att hålla sig till denne om något går fel vid utförandet av uppdraget!
|
2008-04-15 23:11:21
Vid en lokalhyresgästs konkurs får hyresvärden säga upp avtalet enligt 12 kap 31 jordabalken. Eftersom förekomsten av ett hyreskontrakt kan vara av stor betydelse för konkursförvaltaren när denne skall finna en lämplig köpare av hela eller delar av verksamheten vill ofta konkursboet ha kvar lokalen. Därför har inte hyresvärden rätt att säga upp avtalet om säkerhet för avtalets fullbordan finns eller ställs eller konkursboet förklarar sig vilja svara för hyresgästens förpliktelser eller om hyresrätten överlåts. Om hyresvärden uppmanar konkursboet att ställa lokalen till hyresvärdens förfogande och detta inte gör det inom en månad ansvarar konkursboet för hyran. Att konkursboet ansvarar för hyran innebär att den blir en s.k. massafordran som skall betalas innan eventuell utdelning från konkursboet sker.
I ett rättsfall från slutet av förra året av Högsta Domstolen hade hyresvärden efter en hyresgästs konkurs förverkat lokalen. Konkursförvaltaren hade meddelat att konkursboet inte avsåg att inträda i hyresavtalen, men konkursboet stannade trots detta kvar i lokalen i ca två månader efter uppsägningen. Konkursboet flyttade senare innan avhysning verkställdes. Frågan gällde hyresvärdens rätt till ersättning av konkursboet.
HD beslutade att konkursboet skulle vara skyldigt att utge ersättning för nyttjandet av lokalen under tiden från uppsägningen till avflyttandet eftersom det varit kvar i lokalen utan avtalsstöd (hyresrätten var ju förverkad). Hyresvärden hade alltså rätt till ersättning motsvarande skälig hyra och eftersom det avtalslösa nyttjandet skett efter konkursutbrottet var det konkursboet som skulle svara för ersättningen som en massafordran i konkursboet.
Kontenta: Även vid en hyresgästs konkurs kan det vara viktigt att förbättra med förverkande av hyresrätten eftersom det kan leda till rätt till ersättning. Olika regler löper prarallellt vid obestånd och samtliga måste beaktas för ett optimalt resultat. Rättsfallet visar vad ett konkursbo riskerar för det fall det efter förverkande utan avtal stannar kvar i en lokal. Det ökar en hyresvärds möjlighet att få betalt för de fall man har att göra med ett konkursbo som inte agerar. Frågeställningarna vid en hyresgästs konkurs kan vara komplicerade. Vi hjälper gärna er i dessa frågor!
|
2007-03-22 23:10:50
Jurist & Inkasso har genom vårt ombud Sabine Söndergaard hjälpt vår klient Malmstolen AB att
driva frågan kring huruvida preskriptionsavbrott ägt rum eller ej. I korthet handlar det om att
gäldenären hävdar att inga utav de 14 brev som skickats från inkassobolaget nått honom.
Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits från inkassobolagets sida fattar HD beslut om
att inkassobolaget kan anses ha brutit preskriptionen och att fordran således kvarstår.
Det är en stor moralisk vinst och ett rättvist beslut för borgenärskollektivet samt alla som säljer på
kredit. Man skall inte vinna på att hålla sig undan samt särskilt gynnas att vara passiv i sitt agerande för
det ansvar som följer med att man beställt.
|
2007-03-01 23:10:03
När nyckelpersoner väljer att avsluta sin anställning och påbörja sådan hos konkurrerande företag kan den tidigare arbetsgivaren försättas i en svår situation. Inte sällan har man på förhand försökt reglera detta genom en sk konkurrensklausul i anställningsavtalet. Frågan blir då ofta om denna sedan kan åberopas mot den anställde. Rent allmänt kan sägas att praxis präglas av en starkt restriktiv syn på konkurrensklausuler i anställningsavtal. Normalt godtas t ex inte som giltigt skäl för att ta in en konkurrensklausul i ett anställningsavtal att den skall syfta enbart till att hålla kvar en arbetstagare med särskilda kunskaper och särskild kompetens.
Om anställningsförhållandet faller utanför användningsområdet av 1969-års överenskommelse är utgångspunkten att bedömningen av tillåtligheten av konkurrensklausulen är mycket restriktiv. En genomgång av praxis ger att arbetsdomstolen endast synes godkänna konkurrensklausuler som uttryckligen syftar till att den anställde inte ska ta med sig arbetsgivarens klienter eller syftar till annat skyddsvärt intresse. AD har bl a accepterat konkurrensklausuler i anställningsavtal inom revisionsbyrå om klausulen uttryckligen förbjudit en aktiv bearbetning av kunder eller innehållit ett konkurrensförbud som varit begränsat i olika delar t ex geografiskt.
Kontenta: Möjligheter att kunna göra gällande en konkurrensklausul är begränsad medn inte omöjlig om den är utformad med eftertanke.
|